• Ronja Strid

Håll dig vaken!

Uppdaterad: jun 22

Ni alla vet vad som hänt i USA de senaste veckorna. Det lättaste hade varit för mig att inte ens kommenterat den här händelsen i bloggen och istället tänka att alla andra skriver om det istället, och att dom säkerligen skriver mycket bättre. Dock hade det samtidigt varit en dålig undanflykt från att faktiskt prata om något som är förödande och obekvämt. Ett ämne som rasism, som jag som vit inte vet så mycket om. Men, vad jag lärt mig den senaste veckan är att jag måste prata, vi alla måste prata om det.


För er som inte känner mig så är min amerikanska andliga familj (d.v.s. dom som leder mig i min tro) afroamerikaner, och dom har såklart berörts på djupet av denna och många tidigare orättvisa omständigheter rörande rasismen i USA. Du som läser detta vet också att bägaren rann över när Mr. Floyd mördades av polis på öppen gata och utifrån det har hela världen agerat i fysiska som digitala demonstrationer. Då min andliga familj (som står mig så, så nära) drabbats så har jag haft möjlighet att ställa frågor och lyssna in deras upplevelser kring den historiska och pågående rasismen, samtidigt som jag skyldigt funderat på varför jag inte frågat tidigare.. Jag hade verkligen inte förstått allvaret. Trots att jag bott i USA i över två år, så måste jag blundat för den rasism som ibland pågick rakt framför mig. Jag har nu också förstått djupet i varför vi som församling jobbar så hårt med att bygga en multietnisk kyrka och faktiskt bryta den amerikanska historiska trenden av församlingssegregation. Tidigare har jag tänkt att det bara var naturligt att göra livet ihop eftersom Gud skapat oss härligt olika och kompletterande, och därför sträva efter det på dom grunderna, men det finns fler dimensioner.


Den här händelsen fick mig att vakna. Desto mer jag läser i sociala medier, ser dokumentärer eller serier, desto mer empati och sorg känner jag. Även fast det är obekvämt att möta sanningen och själv rannsaka vad jag som vit kan ha sagt, agerat, tänkt, eller rättare sagt - inte sagt tidigare, så är det ett måste. Jag får inte somna om, världen får inte somna om.

Det finns massor av bra tips där ute på sociala medier om vad du kan göra om du är vit och vill lära dig mer, men här är mycket av det som hjälpt mig att förstå mer:

  • Dokumentären 13th på Netflix.

  • Serien When They See us på Netflix.

  • Dokumentären The African American: Many Rivers to Cross på Youtube.

  • Lyssna till en nära vän som VILL berätta om sina erfarenheter.

  • Titta på klipp på samtal via IGTV, etc. Länk till inlägget

  • Se mirakel av försoning i Orlando ske. Länk till videon

  • Läs Jerrells blogginlägg On racism and beautiful black babies. Länk till inlägget

  • Lyssna på Reshina och Ashley podcast-avsnitt Can't breathe. Länk till avsnittet

Min bonus-storasyster har bett mig sörja och känna empati med henne och andra, och det gör jag. Det är verkligen min uppgift som medmänniska att gråta med dom som gråter, att tala för rättvisa och ständigt be för helande, upprättelse och försoning. Jag har bestämt mig för att fortsätta lyssna, lära och särskilt känna. Manar mig själv, och dig som vit, att alltid säga ifrån när någon säger något rasistiskt, litet som stort, för vi alla behöver stå enade för att förändring skall ske. Och har rasism drabbat dig eller dina nära, så är jag så så så ledsen för det.


Och sist, men absolut inte minst - Fira att vi är och ser olika ut! Jag ÄLSKAR att min andliga familj är afroamerikansk, deras kultur adderar så mycket värde, och för mig är det en fantastisk gåva att få vara inkluderad i den!